Jod behövs för att bibehålla en fungerande sköldkörtel. Denna behövs i sin tur för att reglera vår energiomsättning. Har sköldkörtel en nedsatt funktion så går man lätt upp i vikt. Detta kallas för Hypotyrios.
Vad är jod?
Jod är ett grundämne som förekommer naturligt i låga koncentrationer i havet och i jordskorpan. Det är även ett livsnödvändigt spårämne som kroppen tar upp genom både mat och luften som vi andas.
Vad är jod bra för?
Vi människor behöver få i oss Jod för att bibehålla en normal ämnesomsättning, nervfunktion, tillväxt hos barn och för produktionen av sköldkörtelhormoner.
Jod används av sköldkörteln för att tillverka hormoner, T3 och T4 (tyroxin och trijodotyronin), som styr vår ämningsomsättning, tillväxt och utveckling. Mellan 70-80 procent av kroppens totala mängd Jod finns i sköldkörteln. Resterande finns i muskler, hud, skelett och resten av kroppen.
Vilken mat innehåller jod?
Jod finner du i fisk och skaldjur samt i alger. Du hittar det även i mejeriprodukter såsom mjölk, ost och yoghurt. Jod kan vi människor även få i oss via inandningsluften. Det finns högre halter av jod i luften nära havet än inåt landet, där man historiskt oftare drabbats av brist. Man kan dock inte få i sig hela det dagliga behovet av jod via luften.
Lista över mat som innehåller jod
Följande mat innehåller Jod:
- Alger (höga nivåer)
- Mager fisk (kolja, torsk, sill, Sej, Makrill)
- Skaldjur
- Sjögräs
- Mejeriprodukter
- Hummer
- Blåmusslor
- Salt med Jod
- Äggula
- Löjrom
Varför berikas salt med jod?
Salt började berikas med jod på 1930-talet. Orsaken var att man såg att struma var väldigt vanligt i vissa delar av Sverige, främst på platser som låg längre från havet. Salt är något som de flesta använder i exempelvis matlagning och det är således ett bra sätt att säkerställa att alla får i sig tillräckliga mängder Jod. Salt är dessutom finfördelat nog för att få en bra spridning när jodet tillsätts. Riktlinjerna säger idag att salt ska berikas med 50 mikrogram jod per gram salt. Observera att havssalt, flingsalt, mm inte är berikat med jod.
Även om salt är berikat med Jod så är det sannolikt inte den bästa källan till Jod, då natriumklorid (dvs salt) inte är det bästa för din hälsa. Det kan därför vara bättre att säkerställa ditt dagsintag genom att äta mer utav mat som innehåller jod, exempelvis fisk och ägg.
Vem riskerar Jodbrist?
De som främst riskerar att lida brist på Jod är veganer, som inte äter mejeriprodukter och fisk. Även de som äter ute mycket, eller de som äter mycket helfabrikat kan drabbas då det ofta snålas in på det dyrare saltet som även innehåller Jod.
Det är ofta gravida och ammande som ska säkerställa att de får i sig tillräckligt med Jod. Om en kvinna har jodbrist under graviditeten kan barnet födas med jodbrist vilket kan leda till skador på hjärna och nerver (gravida bör även vara vaksamma på ett överintag av Jod). Veganer och Vegetarianer tillhör också de grupper som kan drabbas av jodbrist.
Symptom vid jodbrist
Brist på jod, s.k. jodbrist, är utbrett främst i fattigare delar av världen. Några vanliga symptom på jodbrist är: trötthet, håravfall, minnesproblem, förstoppning, viktuppgång samt orsaka irritation, stress och sömnsvårigheter. Många märker också att de blir kalla om händer och fötter samt att de får torr och dålig hy.
Struma är vanligt till följd av jodbrist. Detta innebär att sköldkörteln är förstorad. Du kan uppmärksamma detta genom att du ser sköldkörtelns konturer under halsen, framför allt när du böjer huvudet bakåt och tittar i en spegel. Många som drabbas av Struma behöver ingen behandling. Har du besvär av det så finns det behandling att få.
För mycket jod
Även när man äter för stora mängder jod så kan man drabbas av struma, en annan typ än den man får vid brist. Enklast att få i sig för mycket är om man tar det som ett tillskott eller om man äter stora mängder alger, som är väldigt jodrika. Den övre rekommenderade gränsen för jod är 600 mikrogram per dag.
Särskilt farligt att få i sig för höga halter av jod är det för gravida och ammande kvinnor. Tillhör du dessa grupper så ska du således vara lite försiktig om du exempelvis äter mycket alger.
Rekommenderat dagligt intag av Jod
Jod är något vi bör få i oss dagligen och nivån på intaget varierar mellan olika åldersgrupper. En vuxen man oeller kvinna bör få i sig 150 mikrogram dag. Ammande och gravida något mer. Följande rekommendation för dagligt intag av jod gäller enligt NNR 2012.
| Kön/Grupp/Ålder | Rekommenderat intag |
| Spädbarn 6-11 månader | 50 mikrogram |
| Barn 12-23 månader | 70 mikrogram |
| Barn 2-5 år | 90 mikrogram |
| Barn 6-9 år | 120 mikrogram |
| Vuxna, tonåringar och barn över 10 år | 150 mikrogram |
| Gravida | 175 mikrogram |
| Ammande | 200 mikrogram |
Jodtabletter
Tabletter som innehåller jod sålde slut mitt under kriget mellan Ukraina och Ryssland då rädslan för radioaktiv strålning. Orsaken är att naturligt jod neutraliserar radioaktivt jod som sprids med strålning från exempelvis en skadad kärnreaktor. Den jod vi får i oss via andning eller mat är med andra ord inte radioaktiv.
Jodtabletter vid strålning fungerar dock inte förebyggande utan de måste intas precis vid rätt tillfälle för att det ska ha någon effekt. Vid en kris så finns det ett centralt lager av jodtabletter i Sverige som kommer att distribueras. Du behöver således inte ha egna jodtabletter hemma för detta syfte.
